Översikt av kontaminerade kosttillskott

Kontaminering (förorening) av kosttillskott kan definieras som oavsiktlig förorening eller avsiktlig tillsats (ibland kallat “spiking”) av stimulerande medel, anabola medel eller andra läkemedel, som ingår i WADA:s lista över förbjudna ämnen. Den första oro som konsumenten bör ha är vederbörandes hälsa, särskilt om han eller hon ovetandes intar dessa ämnen. Ytterligare bekymmer gäller de som deltar i idrott med dopningstester, eftersom konsumtion av ett förbjudet ämne, även om idrottaren inte vet om det, kan resultera i avstängning från tävlingen och träning om ett positivt dopingprov. WADA upprätthåller en sträng regel om strikt ansvar.

Syftet med föreliggande översikt är att sammanfatta förekomsten av kontaminering i kosttillskott för idrottare och belysa riskerna för oavsiktlig dopning för idrottare efter att analytiska studier har funnit att mellan 14 och 50 procent av de prov som analyserats från kosttillskottsprodukter har testat positivt för anabola medel eller andra förbjudna ämnen.

Förekomsten av kontamineringar som hittas i vissa kosttillskott varierar ofta beroende på typen av produkt och målgruppen. Kosttillskott som marknadsförs som multi-ingredient pre-workout supplements, performance-enhancing och anabolic eller förfäktar weight loss och fat-burning verkar oftast vara de med högst förekomst av föroreningar. En av de mest omfattande analyserna hittills granskade 634 icke-hormonella kosttillskott från 13 olika länder och 215 olika leverantörer, och fann att 94 (15 %) av proverna innehöll anabola androgena steroider eller steroidderivat i en koncentration från 0,01 mikrogram per gram till 190 mikrogram per gram. Tillskott köpta från Nederländerna och Österrike bidrog till den högsta procentandelen av förorenade tillskott, vilket motsvarade 26 respektive 23 procent av de totalt förorenade tillskotten som granskades.

En översikt från 2008 sammanfattade resultat från en internationell studie som utfördes 2001/2002, där författare analyserade 634 näringskosttillskott från 13 olika länder och fann att cirka 15 procent av de icke-hormonella näringskosttillskotten (det vill säga mineraler, vitaminer, proteiner, kreatin, etc.) innehöll anabola androgena steroidliknande ämnen och prohormoner som inte angavs på etiketten. Senare fann en översyn från 2017 förorenings-nivåer mellan 12 och 58 procent i 23 studier som uppfyllde inklusionskriterierna. På samma sätt fann en ytterligare genomgång att sibutramin var den mest förekommande (28 %) förbjudna substansen som hittades i analyserade prover av kosttillskott. Sibutramin är ursprungligen ett läkemedel för viktminskning som fungerar som en återupptagshämmare av serotonin och norepinefrin, men det förbjöds 2019 på grund av ökad risk för kardiovaskulära biverkningar. Totalt innehöll 248 av de 875 kosttillskotten som analyserades sibutramin, medan testosteron och andra anabola steroider upptäcktes i 228 (26 %), 1,3-dimetylamylamin (DMAA) i 58 (7 %), fluoxetin i 192 (21 %) och higenamin i 15 av de 875 kosttillskotten (2 %) som analyserades.

Misstagsdoping

“Misstagsdoping” beskriver förekomsten där en idrottsman oavsiktligt intar en förbjuden substans, vanligtvis från ett kosttillskott, men det kan också komma från livsmedel, kosmetiska produkter eller andra föroreningskällor. Till exempel fann en studie från 2012 att idrottsmän som återvände från tävling i Kina lämnade urinprover som en del av vanliga antidopningstester, där proverna innehöll låga mängder clenbuterol, en ”astmamedicin”, en anabol substans, som är klassificerad som förbjuden av WADA. I en uppföljningsstudie lämnade 28 frivilliga urinprover efter att ha återvänt från en resa (genomsnittlig varaktighet 4-23 dagar) till Kina. Clenbuterol påvisades i 22 (79 %) av de analyserade proverna, vilket tydde på möjlig matkontaminering.

Djurbaserade livsmedelsprodukter är oftare orsakande jämfört med växtbaserade livsmedel, delvis på grund av djuruppfödningsmetoder där tillväxtfrämjande medel ofta ges till djur för att maximera tillväxten, utvecklingen eller mjölkproduktionen hos vissa djur. Det är nästan omöjligt att fastställa förekomsten av föroreningar i livsmedelsprodukter med hjälp av retrospektiv analys. Emellertid har nyligen bevis rapporterat spår av förbjudna ämnen (över en tröskel som skulle utlösa ett positivt dopingprov) efter konsumtion av förorenade mjölkprodukter. Därför bör idrottare vara försiktiga när de väljer livsmedelsprodukter både inrikes och internationellt under tävlingsperioder för att minimera risken för oavsiktlig doping. I motsats till oavsiktlig doping definieras dopning som en eller flera överträdelser av antidopningsreglerna. Det är värt att notera att en idrottare kan påstå att de oavsiktligt intog en förbjuden substans, trots att de medvetet använde eller konsumerade den förbjudna substansen, vilket kan vara svårt att bevisa eller motbevisa.

I en nyligen genomförd studie rapporterades det att mellan 2003 och 2020, i 26 procent (n=49) av de positiva dopingproven som identifierades av Anti-Doping Norway, som sammanlagt var 192 under den perioden, påstod idrottaren att de oavsiktligt hade intagit en förbjuden substans genom en ingrediens i ett kosttillskott, vilket hade resulterat i ett positivt prov. Vid närmare analys påvisades i 27 av de 49 fallen bevis som stödde ett orsaks-samband mellan användningen av ett specifikt kosttillskott och den förbjudna substansen i idrottarens urinprov.

Idrottare har en viss möjlighet att överklaga straff efter ett positivt dopingprov genom att lämna in de kosttillskottprodukter de konsumerade för att testas på förbjudna ämnen. På grund av den utbredda användningen av kosttillskott inom idrotten och bristen på ett omfattande övervakningssystem för drogtester är det omöjligt att fastställa förekomsten av avsiktlig och oavsiktlig doping, och det begränsar sig till utvalda fall av högprofilerade idrottare som tävlar i dopingtestade tävlingar.

Märkning av kosttillskott

En annan oro gällande märkning av kosttillskottsprodukter, och en som har implikationer för idrottare, är användningen av kosttillskottsetiketter av varumärkstyp utan ordentlig innehållsförteckning. Även om denna praxis är utformad för att skydda de kosttillskotts-tillverkares immateriella rättigheter, förhindrar den också möjligheten att identifiera de specifika mängderna av varje enskild ingrediens som ingår i blandningen. Till exempel rapporterades att bland en urvalsgrupp av 100 kommersiellt tillgängliga kosttillskottsmärken med flera ingredienser var nästan hälften (44 %) av alla ingredienser inkluderade som en del av en blandning med okända mängder av varje ingrediens. Detta kan ha konsekvenser för säkerheten men även för produktens potentiella effektivitet om den är underdoserad.

Det bör också beaktas att ett kemiskt ämne ofta kan beskrivas på flera olika sätt och en substans som då tydligt är förbjuden av WADA kan beskrivas av en tillverkar på ett helt annat sätt ur kemisk synvinkel så att konsumenten inte kan förstå att den är förbjuden.

Energy promoting products, thermogenic products och muscle-building products tycks ha den högsta frekvensen av förfalskningar – det vill säga inte innehålla det som angivits på en eventuell innehållsförteckning – och skall därför i görligaste mån undvikas av både idrottsutövare och andra.

Referens: Jagim AR, Harty PS, Erickson JL, Tinsley GM, Garner D, Galpin AJ. Prevalence of adulteration in dietary supplements and recommendations for safe supplement practices in sport. Front Sports Act Living 2023; 5: 1239121.