BONUS-artikel, IOC överväger att utesluta transkvinnor

IOC överväger att utesluta transkvinnor

Internationella olympiska kommittén (IOC) överväger nya behörighetsregler som kan förbjuda transkvinnor att tävla i kvinnoklasser, rapporterade The Times den 10 november 2025. Förslaget skulle även gälla idrottare med könsutvecklingsvariationer (DSD) och kan komma att slutföras redan i början av nästa år. Detta innebär en betydande förändring i IOC:s syn på inkludering och rättvisa inom kvinnlig idrott, efter flera års debatt mellan idrottare, förbund och medicinska experter om hur man ska balansera rättvis konkurrens med icke-diskriminering – särskilt i sporter där fördelar kopplade till manlig pubertet anses relevanta.

IOC:s medicinska och vetenskapliga chef Jane Thornton har nyligen informerat medlem-marna förra veckan om de preliminära resultaten av en vetenskaplig granskning som syftar till att bedöma konkurrensmässig rättvisa i kvinnokategorier. Granskningen är en del av IOC:s arbetsgrupp för ”skydd av kvinnliga kategorier”, en av de viktigaste prioriteringarna som IOC:s nya ordförande Kirsty Coventry presenterade när hon efterträdde Thomas Bach i juni. I ett uttalande sa IOC att diskussionerna inom arbetsgruppen fortsätter och att ”inget beslut ännu har fattats”. Organisationen tillade att fler uppdateringar kommer att ges ”i sinom tid”.

Enligt de nuvarande riktlinjerna från 2021 får transkvinnor tävla i kvinnokategorier om de uppfyller specificerade testosteronkrav. Ansvar för slutliga beslut ligger dock hos de interna-tionella förbunden, vilket har lett till olikheter mellan sporter beroende på bedömningar av fysisk fördel, säkerhet eller tävlingsintegritet. Flera förbund har redan infört begränsningar:

World Rugby var först med att förbjuda transkvinnor som genomgått manlig pubertet från elitnivå i damrugby

World Athletics har infört liknande restriktioner inom friidrotten

World Aquatics tillåter deltagande endast om könskorrigeringen skedde före puberteten

World Boxing har infört genetiska och kromosomtester för att fastställa behörighet

The Times rapporterade att Thorntons presentation antydde att fysiska fördelar som erhålls under manlig pubertet kan kvarstå även vid medicinskt sänkta testosteronnivåer. Tidningen beskrev genomgången som ”mycket vetenskaplig” och datadriven, med fokus på mätbara skillnader i styrka, kraft och uthållighet.

Om detta ramverk genomförs skulle det innebära en avvikelse från IOC:s tidigare linje, där man under mer än ett decennium försökt balansera inkludering och rättvisa genom hormonbaserade tröskelvärden och idrottsspecifika regler. Under Coventrys företrädare avvisade IOC krav på en universell standard, med motiveringen att skillnader mellan sporter gjorde gemensamma regler opraktiska.

Inrättandet av arbetsgruppen för skydd av kvinnliga kategorier markerade en förändring i denna hållning. Kommittén består av medicinska experter, förbundsrepresentanter och externa rådgivare och har till uppgift att utvärdera vetenskapliga bevis för prestations-relaterade könsskillnader, samt de etiska och juridiska konsekvenserna av nya regler.

Diskussionen omfattar även idrottare med DSD – personer som uppfostrats som flickor och kan ha kvinnliga yttre drag men inre testiklar eller andra egenskaper kopplade till förhöjda testosteronnivåer. Gruppen har länge varit föremål för internationell debatt, särskilt inom friidrotten efter fallet med Caster Semenya, dubbel OS-guldmedaljör på 800 meter.

En tjänsteman från World Athletics uppgav nyligen att mellan 50 och 60 idrottare som genomgått manlig pubertet har tävlat i damklasser inom friidrott på global och kontinental nivå sedan år 2000. Förbundets regler har upprepade gånger prövats och försvarats i Idrottens skiljedomstol (CAS) och andra rättsliga instanser.

Trots IOC:s försäkran om att det ”inte handlar om transfrågor”, återkom ämnet till debatten under OS i Paris 2024, när Algeriets Imane Khelif vann guld i damernas weltervikt i boxning, ett år efter att ha diskvalificerats från VM på grund av ett könstest utfört av Internationella Boxningsförbundet. Även Taiwans Lin Yu-ting tävlade och vann under samma kriterier. För OS baseras behörighet i nuläget främst på passets könsangivelse, vilket väckt diskussioner om behovet av en global standard.

USA:s olympiska kommitté har nyligen bekräftat att könsverifikationstester kommer att genomföras på kvinnliga skidåkare och snowboardåkare inför Vinter-OS i Milano–Cortina 2026. Samtidigt har USA:s president Donald Trump undertecknat ett dekret som syftar till att förbjuda transkvinnor från att delta i kvinnoklasser vid OS i Los Angeles 2028, vilket visar att frågan även påverkas av inrikespolitik i stora värdländer.

IOC:s historia av könstester är komplex. Organisationen införde ”feminitetscertifikat” vid OS i Mexico City 1968, följt av kromosomtester på 1970-talet. Dessa metoder kritiserades kraftigt och avskaffades före OS i Sydney 2000. Numera använder World Athletics ett icke-invasivt kindtopsprov för att upptäcka Y-kromosom som en del av behörighetsbedömningen.

Laurel Hubbard från Nya Zeeland blev den första öppet transkvinnan att delta i ett olympiskt evenemang när hon tävlade i damernas +87 kg tyngdlyftning vid Tokyo 2020. Hubbard, som tidigare tävlade i herrklassen innan sin övergång 2013, lyckades dock inte genomföra något lyft i finalen.

För närvarande framhåller IOC att inget slutgiltigt beslut har fattats och att nya regler måste bygga på vetenskapliga bevis och tillämpas i enlighet med principerna om inkludering och icke-diskriminering.