Enhanced Games närmar sig tävlingsdatum

Enhanced Games närmar sig tävlingsdatum – och får fortsatt kritik

Med en månad kvar till det kontroversiella evenemanget i Las Vegas, som kommer att tillåta dopning, närmar sig deltagarlistan 50 personer samtidigt som projektet fortsätter att gå framåt med privat finansiering trots internationellt motstånd.

I maj 2023 presenterades initiativet offentligt som en ny internationell idrottstävling, med planer på att hålla den första upplagan i USA. Evenemanget har väckt kontrovers på grund av sitt upplägg där användning av förbjudna substanser tillåts under medicinsk övervakning. Tre år senare är tillkännagivandet nära att bli verklighet. Evenemanget är planerat till den 24 maj i Las Vegas, på en resort som byggts särskilt för tillfället.

Kontroverser och debatt har följt projektet hela vägen, inklusive rättsprocesser som arran-görerna väckt mot kritiker (som senare avvisats), samt meningsutbyten med internationella förbund som hotat att stänga av deltagande idrottare. Trots detta har idrottare fortsatt att anmäla sig, däribland flera med OS- och VM-medaljer, lockade av de stora prispengar som erbjuds vinnarna.

Evenemanget grundades av den australiske juristen och entreprenören Aron D’Souza. I slutet av 2025 ersattes han dock som vd av investeringsbankiren Maximilian Martin. Kon-ceptet bakom tävlingen är både revolutionerande och nytt, eftersom det bryter med idrottens traditionella struktur genom att tillåta idrottare att använda substanser som är förbjudna i vanliga tävlingar, både före och under själva evenemanget. Arrangörerna har upprepade gånger sagt att deras mål är ”att frigöra idrottarens fulla potential”. Om det kräver presta-tionshöjande medel, kommer de att tillåtas.

För närvarande är programmet detsamma som ursprungligen tillkännagavs och omfattar tre sporter: friidrott, simning och tyngdlyftning. Under de tre årens förberedelser har evenemanget skjutits upp två gånger, först till 2024 och sedan till 2025, och väntas nu äga rum i år, om inget oväntat inträffar.

Projektet har dock mött många bakslag och har kritiserats och avvisats av alla stora internationella förbund, Internationella olympiska kommittén och Världsantidopningsbyrån, bland andra. Många hälsoexperter har motsatt sig konceptet från början. Av kritiker har det kallats ”Steroid-OS”, och WADA tillsammans med sin amerikanska motsvarighet, USADA, har från förra november samarbetat för att försöka stoppa evenemanget.

Trots detta har prispengarna lockat deltagare, däribland pensionerade idrottare som söker inkomster utanför traditionella tävlingar, samt de som stängts av eller bestraffats för dopning och nu ser detta som en möjlighet att tävla trots sina avstängningar. James Magnussen, världsmästare på 100 meter frisim 2011 och 2013 samt trefaldig OS-medaljör (Rio 2016 och London 2012), var den första idrottaren att ansluta sig till Enhanced Games. I juli 2024 medgav han att han var villig att använda prestationshöjande medel för att slå världsrekordet på 50 meter frisim och ta hem den lukrativa prissumman.

Många andra följde efter, bland annat den brittiske simmaren Ben Proud, som tog silver vid Paris 2024, den tidigare olympiska mästaren Cody Miller samt den amerikanske sprintern Fred Kerley, trefaldig världsmästare. Kerley antydde till och med att detta skulle kunna göra honom till världens snabbaste man genom att slå världsrekordet på 100 meter (9,58 sekun-der), som för närvarande innehas av Usain Bolt. Detta är bara några av de idrottare som lockats av de ekonomiska incitamenten.

Enhanced Games kommer att erbjuda prispengar på upp till 500 000 dollar per gren, samt bonusar på 1 miljon dollar för världsrekord i exempelvis 100 meter eller 50 meter frisim.

Enhanced Games går vidare och det har inte kommit något officiellt besked om ytterligare uppskjutning. I en intervju med BBC Sport i december förra året beskrev Martin ambitioner att skapa en vinterupplaga och utöka antalet grenar, inklusive planer på att införa Ironman-triathlon (3,8 km simning, 180 km cykling och 42 km löpning).

Arrangörerna drabbades dock av ett juridiskt bakslag i slutet av förra året när en federal domare i USA avvisade en stämning som Enhanced Games lämnat in mot World Aquatics. I stämningen anklagades förbundet för monopolistiskt beteende och man krävde 800 miljoner dollar i skadestånd. Trots detta fortsätter de framåt, och deras hållning sammanfattas i vd:ns ord: ”Vi behöver inte att alla älskar oss, stödjer oss eller håller med om vad vi gör. Vi har inget emot olika åsikter”, sade Martin, som samtidigt upprepade sitt stöd för det olympiska systemet. Han ser dock Enhanced Games som ”något helt annorlunda. Var och en har sitt syfte.”

Hittills har evenemanget inte presenterat några sponsoravtal och finansieras genom privat kapital. Sändningsrättigheterna har inte sålts för denna första upplaga och, om inget nytt avtal nås, kommer tävlingarna att streamas gratis på YouTube och biljetter delas ut utan kostnad. Det som däremot saknas är en officiell lista över registrerade idrottare. Arrangörerna själva har till och med antytt att det finns ”skuggidrottare” som förbereder sig för tävlingen utan att offentligt ha avslöjat sitt deltagande.

Enhanced Games i en tid av växande diskussion inom idrott, medicin och folkhälsa

Genom att uttryckligen tillåta användning av prestationshöjande läkemedel (till exempel testosteron och tillväxthormon) i ett elitidrottssammanhang utmanar Enhanced Games det förbudsbaserade antidopningsparadigm som har präglat internationell idrottsstyrning i årtionden. Därigenom riktas förnyad uppmärksamhet mot långvariga men olösta frågor om kroppslig autonomi, acceptabel risk, informerat samtycke, kommersialisering samt skade-minimeringens roll i sammanhang där prestationshöjande praktiker redan existerar.

Enhanced Games positionerar sig som ett avståndstagande från hemlighållande och förbud till förmån för transparens, reglering och medicinsk övervakning. Förespråkare menar att ett erkännande av förbättring som en existerande och bestående del av elitidrott kan skapa möjligheter att hantera risk mer effektivt än system som formellt förbjuder användning men har svårt att eliminera den. Kritiker lyfter däremot farhågor om ökade skador, tvång, ojämlikhet och en normalisering av farmakologiskt förstärkt prestation. Dessa debatter, ofta polariserade, understryker behovet av noggrann empirisk och konceptuell analys snarare än förhandsmässigt stöd eller avfärdande.

Förbättring som social och biomedicinsk praktik

Mänsklig förbättring är varken ett nytt eller marginellt fenomen. Genom historien har individer och institutioner försökt utöka fysisk kapacitet, uthållighet, kognition och motståndskraft genom farmakologiska, teknologiska, kirurgiska, näringsmässiga och träningsbaserade insatser. I dagens samhälle sträcker sig sådana praktiker över klinisk medicin, militär prestation, arbetsproduktivitet, estetiska förändringar och fritidsträning, vilket suddar ut gränsen mellan medicinsk användning och förbättring.

Inom idrotten har farmakologisk prestationshöjning dokumenterats sedan åtminstone tidigt 1900-tal, alltså före framväxten av formella antidopningssystem. Upprättandet av globala förbudssystem, särskilt genom WADA, har i huvudsak definierat användning av sådana medel som regelbrott snarare än som en del av ett kontinuum av riskfyllda praktiker. Samtidigt har dessa system bidragit till att upprätthålla normer om rättvisa och publikens förtroende för tävlingars legitimitet.

Forskning visar dock konsekvent att prestationshöjande praktiker fortsätter trots förbud och ofta anpassas efter testmetoder och regelverk. Idrottare kan använda komplexa doseringsstrategier, kombinera flera preparat och använda läkemedel utanför godkända indikationer, ofta baserat på informella nätverk snarare än medicinsk vägledning. I detta sammanhang kan förbud fungera mindre som avskräckning och mer som en drivkraft för hemlighållande, fördröjd vårdsökning och fragmenterad medicinsk övervakning.

Enhanced Games utmanar denna modell genom att föreslå en idrottsmiljö där förbättring erkänns, är transparent och reglerad. Huruvida detta faktiskt förändrar risknivåer, idrottares beteende eller hälsoutfall är en empirisk fråga som återstår att undersöka.

Skademinimering och riskstyrning

Skademinimering bör förstås som en pragmatisk strategi för att minska förebyggbara skador kopplade till beteenden som kvarstår trots reglering eller förbud. Centrala principer är realism, proportionalitet, autonomi och engagemang snarare än bestraffning. Det innebär inte att alla risker kan elimineras eller att andra förebyggande åtgärder utesluts.

I drogpolitiken har skademinimerande insatser visat sig minska sjuklighet och dödlighet, och de erkänns alltmer som förenliga med folkhälsomål. Att tillämpa dessa principer inom elitidrott innebär dock särskilda utmaningar. Elitidrott präglas av stark konkurrens, ekonomiska incitament, offentlig exponering och maktobalanser. Risk kan till och med värderas positivt som ett tecken på engagemang och prestation.

Enhanced Games hänvisar till skademinimering genom medicinsk övervakning, transparens kring substansanvändning och hälsokontroller. I praktiken innebär detta exempelvis medicinska tester före tävling, användning av lagligt förskrivna prestationshöjande medel under läkares uppsikt samt krav på att idrottare redovisar vilka substanser de använder. Men att använda skademinimerande språk garanterar inte skademinimerande resultat. I en miljö med höga insatser och stora prispengar kan gränser tänjas, vilket kan öka sårbarheten för idrottare.

Ansvar, samtycke och kommersialisering

En central fråga är vem som bär ansvaret för risk. I miljöer där förbättring tillåts kan ansvaret delas mellan idrottare, tränare, läkare, arrangörer, sponsorer och tillsynsorgan. Detta kompliceras av ekonomiska incitament och kulturella förväntningar kring prestation.

Informerat samtycke lyfts ofta fram som grundläggande, men inom elitidrott formas beslut av strukturer som påverkar möjligheter, risker och belöningar. Sponsring, osäkra karriärer, nationella förväntningar och offentlig granskning kan alla påverka val på sätt som gör ”fri vilja” mer komplex än den framstår.

Enhänte Games ger möjlighet att studera hur samtycke faktiskt skapas och fungerar i praktiken: hur information ges, hur risker kommuniceras och hur idrottare kan avstå utan negativa konsekvenser. Samtidigt visar satsningen på egna kosttillskott och testosteron-produkter att kommersiella intressen kan bli minst lika centrala som själva tävlingen.

Rättvisa och tävlingens innebörd

Rättvisa har länge varit kärnan i antidopningsargument, men forskning visar att rättvisa inom idrott inte är absolut. Resultat påverkas av tillgång till resurser, träning, medicinsk vård och teknik. Gränsen mellan ”tillåten” och ”otillåten” förbättring är historiskt föränderlig och ofta omstridd.

Enhanced Games lyfter fram dessa oklarheter genom att införa regler som tillåter förbättring snarare än att försöka eliminera den. Om detta leder till mer eller mindre rättvisa tävlingar är oklart. Vissa menar att öppenhet minskar fusk, andra att det kan förstärka ojämlikheter mellan idrottare med olika resurser.

Allmänhetens syn och samhällseffekter

Utöver idrottarna väcker Enhanced Games frågor om hur prestationshöjning uppfattas av allmänheten. Elitidrott påverkar normer kring kropp, prestation och framgång. Synlig användning av förbättringsmedel kan påverka hur människor ser på risk och acceptans i vardagsliv och träning.

Kritiker varnar för att detta kan normalisera omfattande läkemedelsanvändning och skapa nya hälsoproblem. Samtidigt kan ökad öppenhet bidra till mer informerade beslut hos dem som redan använder sådana metoder.

Forskning behövs för att förstå hur budskap, medierapportering och offentlig debatt kring Enhanced Games tolkas och påverkar samhället. Skademinimeringsforskning betonar vikten av att studera inte bara individer utan även de sociala sammanhang där riskbeteenden uppstår. Här erbjuder Enhanced Games ett unikt fall för vidare analys.

Referens: Kahn I, Cox L, Ganson KT, Piatkowski T. Foreword: the enhanced games—human enhancement, risk, and harm reduction in a post-doping era. Harm Reduct J 202; 23: 80.