Alla kvunnliga tennisspelare måste genomgå genetisk testning

Women’s Tennis Association: Alla spelare måste genomgå genetisk testning

Women’s Tennis Association (WTA) formaliserade nyligen sin nya behörighetspolicy (Eligibility Policy), som från och med 21 juli 2027 innebär att alla spelare måste genomgå en obligatorisk engångsanalys av DNA för att upptäcka SRY-genen, en viktig markör på Y-kromosomen som är kopplad till manlig könsutveckling.

Organisationen bekräftade åtgärden förra veckan och ersätter därmed det tidigare systemet med testosterongränser. Det uttalade syftet är att skydda damkategorin genom att definiera behörighet strikt utifrån biologiskt kön. Policyn undersöker förekomsten av SRY-genen (Sex-determining Region Y), ett DNA-segment som aktiverar utvecklingen av testiklar hos fostret. Reglerna fastslår därför att en biologisk man är en person som har denna gen, oavsett könsidentitet eller juridiskt kön, medan en biologisk kvinna saknar den.

Beslutet är ytterligare ett steg i en tydlig utveckling inom elitidrotten. WTA är inte först med denna typ av reglering utan den senaste stora organisationen att ansluta sig till en global trend där flera internationella förbund har övergett modellen med testosteronsänkning. Bland dessa finns World Athletics och World Boxing, som sedan en tid tillbaka tillämpar ett motsvarande system. Tennissportens nya regler överensstämmer också, både tekniskt och till sitt syfte, med den modell som nyligen presenterats av Internationella olympiska kommittén (IOC) och innebär att sporten anpassas till den olympiska rörelsens regelverk inför OS i Los Angeles 2028.

Spelarna kan lämna prov genom ett kindskrapsprov, ett blodprov eller ett salivprov, och kostnaden för undersökningen betalas av WTA. Professionella spelare måste underteckna ett obligatoriskt samtyckesformulär. Den som vägrar att genomgå testet eller tävlar trots att han eller hon vet att behörighetskraven inte uppfylls riskerar disciplinära åtgärder, avstängning och att sekretessen kring ärendet upphävs.

WTA överger därmed det hormonella och kemiska kriteriet och inför i stället en rent kromosomal och genetisk standard, vilket markerar slutet på den testosteronbaserade modell som tidigare gällde. Enligt reglerna från 2024 kunde transkvinnor delta i damklassen om de deklarerade en kvinnlig könsidentitet och hade hållit testosteronnivån under 2,5 nmol/L under minst två sammanhängande år före tävlingen.

Det är anmärkningsvärt att WTA uppger att det för närvarande inte finns några kända transkvinnor som tävlar på någon nivå inom den professionella tenniscirkusen. Den nya policyn beskrivs därför som en förebyggande och strukturell åtgärd.

Den nyligen omdöpta organisationen World Tennis, tidigare International Tennis Federation (ITF) och ansvarig för Grand Slam-turneringarna samt tävlingar på lägre nivå, tillämpar däremot fortfarande – enligt sin senaste uppdatering från 2025 – en modell som bygger på testosteronsänkning. Detta innebär att olika regelverk nu gäller inom samma idrott, något som har skapat viss förvirring.

Det nya policydokumentet innehåller också en betydande juridisk förändring som uppmärk-sammats av specialistjournalister, däribland Ben Rothenberg på plattformen Bounces. Tidigare regler styrdes av delstaten New Yorks lagstiftning, men regelverket för 2026 föreskriver att alla tvister eller rättsliga prövningar av policyn ska avgöras enligt Floridas lagstiftning, närmare bestämt i federala eller delstatliga domstolar i St. Petersburg, där WTA har sitt huvudkontor och där den rättsliga miljön anses vara mer konservativ i frågor som rör könsidentitet.

IOC:s ordförande Kirsty Coventry fastställde i mars den olympiska policyn som förbjuder transpersoner och idrottare med skillnader i könsutveckling (DSD) som har manliga biologiska fördelar att tävla i damklassen. Liksom WTA införde IOK – i ett beslut som kritiserats av grupper som försvarar transpersoners rättigheter – en livslång engångs-screening för SRY-genen, där biologiskt kön fastställs genom ett kindskrapsprov eller ett salivprov.

Omfattande genetisk testning är emellertid inte någon ny företeelse utan snarare en återgång till en tidigare modell.

IOC införde kromosomtestning vid de olympiska spelen i Mexico City 1968 och började använda testning av SRY-genen i början av 1990-talet. Dessa tester avskaffades dock före OS i Sydney 2000, sedan genetiker och medicinska expertkommittéer bedömt att SRY-testet på ett orättvist sätt uteslöt friska kvinnor med intersexvariationer, såsom androgenokänslighetssyndrom (Androgen Insensitivity Syndrome, AIS), trots att dessa inte ansågs ha någon verklig prestationsmässig fördel.