Nästan var femte norsk dopingtestad tog astmamedicin

Astma och bronkiell hyperreaktivitet är vanligt bland idrottare, särskilt inom idrotter som ställer höga krav på ventilationen eller där utövarna exponeras för irriterande ämnen och förhållanden, såsom kall och torr luft, förorenad luft eller trikloraminer. Mekanismerna bakom astma hos idrottare är fortfarande oklara, men upprepad ventilation med hög volym och exponering för irriterande ämnen, liksom inflammation och ombyggnad av luftvägarna, bidrar sannolikt. Symtomen liknar dem vid astma, och hyperreaktivitet i luftvägarna spelar en central roll, även hos idrottare som saknar andra typiska astmadrag. Behandlingen av astma hos idrottare följer samma principer som behandlingen av astma i den övriga befolkningen.

Användning av astmaläkemedel rapporteras ofta av idrottare på dopingkontrollformulär (DCF, Doping Control Forms). Syftet med denna studie var därför att undersöka användningen av olika astmaläkemedel bland dopingkontrollerade idrottare i Norge.

Detta var en observationsstudie med tvärsnittsdesign, där retrospektiva uppgifter från idrottarnas dopingkontrollformulär analyserades. Formulären hade samlats in under perioden 2015–2019 inom ramen för Antidoping Norges nationella testprogram för norsk idrott. Vissa idrottare förekom flera gånger i datamaterialet eftersom de hade lämnat in flera formulär.

Av totalt 10 418 dopingkontrollformulär innehöll 1 702 (16 %) uppgift om ett eller flera astmaläkemedel. Bronkvidgande läkemedel rapporterades oftast, och antikolinergika var den vanligaste gruppen. Formulär från kvinnliga idrottare, idrottare på nationell nivå samt idrottare inom idrotter med hög risk för astma innehöll signifikant fler uppgifter om användning av astmaläkemedel jämfört med motsvarande grupper. Användningen var högst bland idrottare i åldern 30–34 år och bland utövare av uthållighetsidrotter.

Trots begränsningen att vissa idrottare förekom flera gånger i datamaterialet ger studien en inblick i hur riktlinjer följs och hur astmaläkemedel används bland norska idrottare. Ytterligare forskning behövs inom detta område.

Referens: Kojen AJ, Halvorsen T, Gjelstad A, Larsen S, Lauritzen F, Stensrud T. Reported use of anti-asthmatic medication in doping control forms from 2015 to 2019 - mapping retrospective data. Front Sports Act Living 2026; 8: 1815697