Begränsad nytta av ambitiöst tyskt antidopingprogram

De könsspecifika amerikanska antidopingsprogrammen för högskolor, ATLAS och ATHENA, riktade sig mot grundläggande riskfaktorer för dopinganvändning (kunskap, intention, attityder/övertygelser, individuella faktorer, kroppsuppfattning och färdigheter) och innehöll undervisningsenheter om ämnen såsom näring, alternativ till doping och rollspel i en högskolemiljö. Utvärderingen av dessa program visade att programmen var framgångsrika i att minska intresset för dopingsmedel, minskade sannolikheten för (självrapporterad) användning och ökade medvetenheten om alternativ till doping.

En nyare metaanalys av befintliga randomiserade kontrollerade studier (RCT) av ATLAS och ATHENA visade dock att även om sådana program är effektiva för att minska doping-intentioner, hade de mindre effekt på faktiskt beteende och dopingsanvändning. Det schweiziska programmet Cool & Clean betonar också främjandet av livsfärdigheter och personligt ansvar hos unga människor. Det speciella med detta program är dess inkludering av rekreationsdroger. Programmet integrerar moduler i olika livsmiljöer såsom skolor, klubbar och idrottsanläggningar.

Ytterligare program i Iran och Sverige visade vissa positiva effekter hos amatörer och motionärer. Alla dessa (delvis centraliserade) programidéer kunde dock inte överföras till det tyska idrottssystemet och de federala skolstrukturerna på grund av det stora antalet idrottsorganisationer och det decentraliserade tillvägagångssättet för skolornas läroplaner, vilka varierar från delstat till delstat.

Forskningskontext

Amatör- och professionell idrott i Tyskland regleras av 170 olika organisationer, som alla är involverade i dopingsförebyggande arbete. År 2008 utvärderades detta decentraliserade förebyggande arbete med över 1000 professionella idrottare, elever från elitidrottsskolor, journalister, vårdgivare, beslutsfattare och tränare från dessa institutioner, som tillfrågades om kvaliteten och kvantiteten på de dopingsförebyggande aktiviteterna och strukturer som kan främja doping. Resultaten från denna undersökning ledde till implementeringen av den Nationella Dopingförebyggande Planen (NDPP) år 2009, med målet att tillhandahålla en ny struktur och ett nytt system för dopingsförebyggande arbete och utbildning inom tysk professionell och amatöridrott.

De förändringar som föreslogs i NDPP kunde delas upp i två separata områden:

Strukturella förändringar i dopingsförebyggande arbete

Utveckling av förebyggande aktiviteter särskilt riktade mot unga idrottare.

Strukturella förändringar genom NDPP

För det första centraliserades dopingsförebyggandet till 16 utvalda organisationer (bland andra Nationella Antidopingsbyrån NADA, Tyska Olympiska Idrottsförbundet DOSB, Inrikesministeriet BMI, Hälsoministeriet, med flera) för att NDPP effektivt skulle kunna nå de olika målgrupperna och för att hjälpa planen att få ekonomiskt stöd för förebyggande åtgärder.

För det andra infördes nya regler och krav för idrottare och andra aktörer. Exempelvis:

Idrottare fick ett idrotts-ID

Idrottarna ålades att följa striktare dopingskontrollregler

Idrottsförbund och tränare fick sig tilldelade en etisk kod

Andra aktörer bjöds in att delta i antidopingkampanjer.

För det tredje utökades tidsutrymmet för dopingsförebyggande undervisning inom elitidrotts-skolor samt i universitetsutbildningar för idrottsvetare:

Antidopingsläroböcker och undervisningsmaterial reviderades

Ekonomiskt stöd tillhandahölls för antidopingsaktiviteter såsom konferenser.

Skolbaserade förebyggande aktiviteter inom NDPP

Utöver dessa strukturella förändringar för bättre samordning och räckvidd, är ett annat viktigt mål med NDPP att skydda unga människor från substansanvändning genom utbildning och integrering av nya högkvalitativa (begripliga, ålders- och könsspecifika, interaktiva) antidopingsaktiviteter och material genom träningspass, informationsmöten och tryckt/online-material. Tonvikt läggs på upplevelsebaserat lärande, där deltagarna lär sig genom rollspels-situationer och diskussioner om de känslor som uppstår.

Som en del av detta mål utvecklade Nationella Antidopingsbyrån (NADA) – som är ansvarig för elitidrottsskolor inom NDPP – två skolbaserade antidopingsaktiviteter baserade på NDPP:s krav:

“Skolseminariet”

“Informationsturnén”

Båda insatserna syftade till att utveckla kunskap, kritisk medvetenhet och självsäkerhet, samt att stärka unga idrottares karaktär för att motverka doping. Informationsturnén innehöll en presentation av en antidopingstjänsteman, ett personligt vittnesmål från en elitidrottare och en film omen praktisk dopingkontroll. Dessutom fanns ett informationsstånd med ytterligare undervisningsmaterial för eleverna.

I Skolseminarierna deltog elever i heldagsseminarier om olika dopingrelaterade ämnen. Seminarierna innehöll elevers egna presentationer och rollspel. Informationsmaterialet som utvecklades för de skolbaserade förebyggande programmen inkluderade DVD, e-böcker, webbplatser, filmer och tryckta broschyrer. Materialet utvecklades av NADA i samarbete med experter från universitet, Tyska Ungdomsidrottsförbundet (DSJ) och Tyska Olympiska Idrottsförbundet (DOSB). En del material från WADA och andra nationella antidopningbyråer översattes och anpassades (bland annat från Norge och Österrike samt schweiziska e-lärandeverktyg).

Båda antidopingsaktiviteterna erbjöds på elitidrottsskolor, som i Tyskland är de viktigaste utbildningsinstitutionerna för framtida professionella idrottare. Det finns 43 elitidrottsskolor över hela Tyskland med cirka 11 500 elever, som huvudsakligen är internatskolor för unga idrottare i åldrarna 13 till 18 år. I dessa skolor följer eleverna en vanlig delstatlig skolplan, som är anpassad efter den individuella träningens och tävlingsschemats krav (inklusive privatundervisning vid behov).

I den här aktuella uppföljningen var det första målet att en longitudinell studie (Studie I: t0 = baslinje, t1 = uppföljning 4 år efter införandet av NDPP) med 22 lärare som var engagerade i dopingsförebyggande arbete vid elitidrottsskolor. Det andra målet utvärderades i en tvärsnittsjämförelsestudie (Studie II) med 213 elever från elitidrottsskolor (55 % pojkar, 45 % flickor, medianålder 16,7±1,3 år). Alla elever hade fått ta del av det förbättrade NDPP-materialet i skolan; en elevgrupp hade dessutom deltagit i NADA:s antidopingsaktiviteter, medan en kontrollgrupp inte hade gjort det.

Deskriptiv statistik beräknades, följt av McNemar-tester, Wilcoxon-tester och kovariansanalys (ANCOVA).

Resultaten visar att fyra år efter införandet av NDPP har det skett begränsade strukturella förändringar vad gäller frekvens, typ och omfattning av dopingsförebyggande arbete i elitidrottsskolor.

Å andra sidan visade Studie II att elever i elitidrottsskolor som även fått ta del av NADA:s antidopingsaktiviteter presterade bättre på ett antidopingskunskapstest än de elever som inte deltog även om denna skillnad var liten.

Författarna drog slutsatsen att integrationen av dopingsförebyggande arbete i elitidrottsskolor som en del av NDPP var endast delvis framgångsrik. Resultaten från utvärderingen tyder på att införandet av NDPP har bidragit mer till förändringar i innehållet i de dopingsförebyggande aktiviteterna än till någon strukturell omvandling av antidopingsundervisningen i elitidrotts-skolorna. Dessutom hade de elever som fått ytterligare utbildning i form av NDPP:s så kallade “booster sessions” signifikant mer kunskap om doping än de elever som inte fått sådan undervisning, men denna skillnad var liten och kan eventuellt inte översättas till faktisk beteendeförändring.

Wippert PM, Fließer M. National doping prevention guidelines: Intent, efficacy and lessons learned - A 4 year evaluation. Substance Abuse Treatment, Prevention Policy 2016; 11: 35-42.