Potentiella risker med ett överintag av protein enligt Livsmedelsverket

Varken europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA) eller NNR 2023 anger någon övre gräns för intag av protein, då det enligt EFSA saknas vetenskapliga data för att fastställa en sådan gräns. I sin rapport från 2012 skriver EFSA att studier där man har undersökt mycket höga intag på 35 E% protein inte visat på negativa hälsoeffekter. Det finns ett rapporterat fall med akuta gastrointestinala effekter vid ett proteinintag på 45 procent av det totala energiintaget. Fallrapporten är dock inte tillräcklig för att fastställa ett orsakssamband. Energibidraget från protein är 17 kJ eller 4 kcal per gram.

Ett överintag av protein skulle därmed kunna leda till ett energiöverskott och i förlängningen viktuppgång. I bakgrundsartikeln till NNR 2023 om protein har obesitas undersökts som ett utfall. Där nämns att ett högt proteinintag hos små barn är kopplat till en högre risk för övervikt och obesitas, men inget om att detsamma skulle gälla ungdomar. Det är dock svårt att i studier särskilja effekter av protein från effekter av andra näringsämnen eller ingredienser i proteinrika livsmedel.

Enligt EFSA visar studier att ett högt proteinintag kan leda till ökningar av ureanivåer i blodet och utsöndring av urea i urin, vilket i sin tur resulterar i en övergående ökning av njurstorlek hos människor och djur. Hos patienter med njursjukdom kan ett högt proteinintag bidra till en försämrad njurfunktion. Ett högt proteinintag kan även öka förlusten av kalcium via urin. Kalcium är viktigt för skelettet. Men det saknas tydliga vetenskapliga bevis för att ett högt intag av protein leder till en kliniskt relevant negativ effekt på benmassa och skelett hos friska individer.

Urea-cykeln och proteinmetabolismen belastas mer vid ett högt proteinintag. För en vuxen frisk man anses ett proteinintag upp till 27 procent av energibehovet vara säkert. Men hos en frisk man som inte regelbundet har ett högt proteinintag kan belastningen på urea-cykeln och proteinmetabolismen bli för hög om proteinintaget motsvarar 40 procent av energibehovet. I en översiktsartikel om kopplingen mellan ett högt proteinintag och risken för skelettsjukdom, njursjukdom och muskelförtvining (sarkopeni) sammanfattades 13 studier som samlats vid en systematisk litteratursökning av artiklar publicerade år 2000–2024. Med så få studier gick det inte att dra tillräckligt starka vetenskapliga slutsatser om en koppling mellan proteinintag och risken för dessa sjukdomar.

I en annan litteraturöversikt beskrivs studier publicerade mellan år 2020 och 2025 som handlar om proteinkällor och deras biologiska värde, det vill säga hur effektivt kroppen tar upp och använder aminosyror för att bygga upp vävnader, kopplat till tillväxt och utveckling hos barn och ungdomar. Författarna skriver att ett överintag av protein i tidig barndom kan leda till en snabb viktuppgång och ökad risk för övervikt/obesitas på grund av en ökad andel fettmassa. Vidare skriver författarna att ett överintag av protein kan leda till nedsatt njurfunktion, särskilt hos individer som redan har en diagnostiserad njursjukdom.

I ytterligare en systematisk översikt diskuterades sambandet mellan proteinintag och påverkan på blodtryck, insulinkänslighet och kolesterolvärden hos barn och ungdomar upp till 18 år. Litteratursökningen gav 6 636 träffar, och av dessa motsvarade 56 studier de förvalda inklusionskriterierna, men studierna hade generellt en låg kvalitet. De flesta studierna var tvärsnittsstudier där författarna inte hade kontrollerat för störfaktorer. Inga studier visade något samband mellan proteinintag och insulinkänslighet eller kolesterolvärden. De kvalitativa studierna på proteinets påverkan på blodtryck var tvetydiga: tre studier visade inget samband, två visade på ett omvänt samband, men en studie visade att barn med högt blodtryck hade högt proteinintag. Övriga lågkvalitativa studier visade inga signifikanta samband.

Potentiella risker med proteinpulver, proteindrycker och kosttillskott

Frankrikes nationella myndighet för livsmedels-, miljö- och arbetssäkerhet Anses gav ut en rapport 2016 med fokus på allvarliga hälsoeffekter hos idrottare som äter kosttillskott för att öka sin muskelmassa och minska sitt kroppsfett. I Frankrike inkom 49 rapporter mellan år 2009 och februari 2016 som handlade om allvarliga negativa hälsoeffekter associerade med kosttillskott för idrottare. Av dessa biverkningsrapporter innehöll 17 tillräckligt mycket information för att experterna skulle kunna konstatera kausala samband mellan kosttillskottet och effekterna. Allvarliga negativa hälsoeffekter inkluderade främst kardiovaskulära (takykardi, arytmi, stroke) och psykologiska effekter (ångestsyndrom och nervositet). Kausalitet ansågs sannolik i åtta av de 17 fallen.

Barn och tonåringar är en känslig grupp för konsumtion av produkter med anabola androgena steroider. Sådana substanser kan hämma tillväxten och orsaka infertilitet. Anses anser att barn, tonåringar, gravida och ammande kvinnor utgör riskgrupper vid konsumtion av kosttillskott som marknadsförs för att öka muskelmassa och minska kroppsfett. Andra riskgrupper är individer med kardiovaskulära riskfaktorer, hjärtsjukdom, nedsatt lever- eller njurfunktion samt neuropsykiatriska sjukdomar. Anses anser även att det är en risk att kombinera olika produkter eller att äta dem tillsammans med läkemedel.

I en intervjustudie av 63 unga män (15–23 år) i Danmark under 2016, som gick på gym och använde kosttillskott, proteinpulver och proteindrycker för att bygga muskler, rapporterade 18 användare negativa allvarliga hälsoeffekter. I 15 av fallen kunde deltagarna ange vilka produkter som troligtvis hade orsakat effekterna. I åtta av dessa fall ledde användning av pre-workout-produkter till ett eller flera av följande symtom: insomnia, skakningar, hjärtklappning, svettningar, hudrodnad, stickningar i huden, huvudvärk och klåda på öron och rygg. I två fall rapporterades att proteinpulver hade gett finnar på ryggen och magproblem. I ett fall hade kreatin orsakat huvudvärk.

Odeklarerade ämnen i proteinprodukter och kosttillskott

Nordamerikanska Consumer Reports analyserade 23 proteinpulver och drickfärdiga proteinprodukter under år 2025. Produkterna köptes mellan november 2024 och januari 2025 i webbutiker och fysiska butiker i New York. Två till tre prover av varje produkt analyserades för den totala mängden protein och 24 olika ämnen i dem, bland annat protein, bly, kadmium, arsenik och kvicksilver. Alla produkter innehöll angiven mängd protein eller mer. Mer än två tredjedelar av alla produkter innehöll mer bly än vad experterna bedömde vara en säker daglig dos. Nästan alla växtbaserade produkter innehöll förhöjda halter bly.

Tre produkter innehöll kadmium och oorganisk arsenik i höga halter, vilket experterna tyckte var oroande. Två växtbaserade produkter innehöll så höga halter att Consumer Reports helt avråder från att konsumera dem. En av dessa produkter fanns vid tillfället även på den svenska marknaden. Man analyserade ytterligare fem populära växtbaserade proteinpulver år 2026 med anledning av inkomna frågor om de tidigare analyserna. Alla produkter innehöll då lägre halter av bly jämfört med den tidigare undersökningen.

Proteinpulver och proteindrycker definieras inte som kosttillskott eftersom de intas i relativt stora doser. De definieras i stället som vanliga livsmedel. Produkter som definieras som växtbaserade kosttillskott kan förorenas av tungmetaller och ogräs med toxiska egenskaper. Kända exempel är växter som innehåller akuttoxiska tropanalkaloider (till exempel belladonna, spikklubba och änglatrumpet) och växter som innehåller pyrrolizidinalkaloider som har levertoxiska, genotoxiska och cancerframkallande egenskaper.

I flera studier har det visat sig att växtbaserade kosttillskott kan innehålla höga halter av tungmetaller som kvicksilver, arsenik, kadmium och bly. Miljöförvaltningen i Stockholms stad drev under 2012 ett projekt där de fokuserade på kontroll av kosttillskott och proteinpulver med prestationshöjande och/eller viktminskande påståenden. Totalt kontrollerades 122 verksamheter. Det upprättades 76 saluförbud. Livsmedelsverket, Läkemedelsverket, Riksidrottsförbundet, Stockholms idrottsförbund, Tullverket och Prevention av doping i Sverige samverkade. De substanser som föranledde saluförbud var 5-HTP, 7-keto-dehydroepiandrosteron (DHEA), 1,3-dimetylamylamin (DMAA), synefrin, Garcinia cambogia, silymarin i mariatistel, oktopamin, sågpalmetto, vinpocetin, vitpil och xantinolnikotinat. Man hittade även 14 substanser som föranledde läkemedelsklassificering.

År 2015 gjorde 13 kommuner en gemensam provtagning för Samverkan inom livsmedelskontrollen i Stockholms län. Tre av 62 analyserade produkter innehöll förhöjda halter av tungmetaller. År 2017 analyserade Läkemedelsverket 14 kosttillskott och proteinpulver som marknadsfördes som prestationshöjande och/eller viktminskande. Två av dessa innehöll odeklarerade läkemedelssubstanser.

Enligt Antidoping Sverige har idrottsutövare lämnat positiva dopingprov de senaste tio åren efter att ha ätit kosttillskott. I många av dopingfallen har substansen inte varit deklarerad på innehållsförteckningen. Det har också förekommit fall där en dopingklassad substans har varit deklarerad på kosttillskottets förpackning. Sedan år 2009 sammanställer Antidoping Sverige löpande de kosttillskott som har förekommit i utredningar av dopingärenden i Sverige. De varnar särskilt för kosttillskott som säljs i syfte att ge en ökad muskeltillväxt och styrka, öka fettförbränningen och ge snabb viktminskning eller ge uppiggande eller hormonreglerande effekter. Både Antidoping Sverige och Svenska Riksidrottsförbundet avråder från användning av kosttillskott.

Dopingfall på internationell nivå är orsaken till att även Internationella Olympiska Kommittén (IOK), WADA samt många andra idrottsorganisationer och antidopingorganisationer avråder.

Referens: Livsmedelsverket. Edwall Löfvenborg J, Kristersson M. 2026. L 2026 nr 08: Protein för ungdomar med hög fysisk aktivitet – behov och potentiella risker. Livsmedelsverkets rapportserie. Uppsala 2026. ISSN 1104–7089. 50 sidor.