Psykologiska aspekter och hur de relaterar till dopning inom idrotten
Forskning visar hur värderingar, kultur och psykologiska drivkrafter som egot kan påverka benägenheten att dopa sig inom idrott och akademi.
Alla publicerade artiklar, senaste först. Filtrera på ämne, substans, idrott eller land, eller sök fritt.
24 artiklar, senaste först
Forskning visar hur värderingar, kultur och psykologiska drivkrafter som egot kan påverka benägenheten att dopa sig inom idrott och akademi.
Analys av tolv sporttillskott med orkidéextraktet Eria jarensis visar att alla var felmärkta och innehöll odeklarerade eller dopingklassade stimulantia.
Forskning visar hur värderingar, kultur och psykologiska drivkrafter som egoinvolvering påverkar idrottares benägenhet att använda dopning.
En australisk analys av 200 kosttillskott visar att 35 procent innehöll ämnen på WADAs dopinglista, ofta utan att det stod på förpackningen.
Genomgång av fem ryskutvecklade dopingklassade stimulantia visar att det vetenskapliga stödet för att de ger prestationshöjande effekt hos friska idrottare är svagt.
WADA:s övervakningslista för 2025 listar substanser, bland annat semaglutid och ecdysteron, som bevakas men ännu inte är förbjudna.
Artikeln beskriver gener och proteiner som ACTN3, ACE och HIF-1alfa som i framtiden potentiellt skulle kunna missbrukas för att förbättra idrottsprestationer.
Trots ultramaratons snabba tillväxt är kunskapen om doping inom sporten bristfällig, men studier visar att förbjudna substanser förekommer bland löparna av flera olika skäl.
En genomgång av centralstimulerande medel och "hjärndoping" inom idrott, från amfetamin och koffein till modafinil och analysmetoder för dopingkontroll.
ITA har stängt av gymnasterna Ha Vi Tran (Vietnam) och Mahdi Ahmad Kohani (Iran) i 24 månader vardera, för dopning respektive missade vistelseortsanmälningar.
Studie av tio års dopingtester i brasiliansk fotboll visar låg andel positiva prov, med fler fall i lägre divisioner än i toppligan.
WADA:s rapport "Operation Refuge" kartlägger dopning bland minderåriga idrottare och de allvarliga psykologiska följderna för de drabbade.
En översikt av vanliga och ovanliga stimulerande dopingsubstanser, deras effekter och hur de spåras i dopingkontroller.
Prolintan är ett amfetaminrelaterat stimulantium som WADA klassar som dopningsklassat och som bland annat legat bakom en finsk skidåkares avstängning.
Studie visar att svett kan användas som tillförlitlig matris för att upptäcka stimulantia vid dopingkontroller, med en ny valideringsmetod baserad på engångspipettextraktion.
Fenfluramin, en gång ett bantningsmedel som drogs tillbaka på grund av hjärtskador, används idag mot epilepsi men är dopingklassat och förekommer också som partydrog.
Etamivan är ett numera sällan använt andningsstimulerande medel som är förbjudet vid tävling enligt WADA:s dopinglista.
Artikeln beskriver niketamid (Coramine), dess medicinska historia och de dopningsfall inom idrotten där ämnet spelat en roll.
En bred sammanställning om stimulerande dopingpreparat som amfetamin, koffein och efedrin – deras historia, effekter och dopingklassning.
Genomgång av läkemedlet modafinil – dess medicinska användning, historia och status som dopingklassad stimulantia.
Studie visar att svett kan komplettera urinprov vid dopingtester för att upptäcka amfetamin- och kokainrelaterade substanser.
WADA presenterar sitt övervakningsprogram för 2023, med ämnen som kartläggs men inte är förbjudna inom idrotten.
WADA:s nya dopinglista för 2023 innehåller flera tillägg, bland annat nya anabola steroider, SARMs och läkemedlet voxelotor, samt förtydliganden kring bland annat ögondroppar och betablockerare.
FINCIS dopingstatistik för 2021 visar över 2700 tester och fem fällda idrottsutövare i Finland.
Prova en bredare sökning, ta bort ett filter eller börja från ett tema.